Kemotaxis
Exploring Martian Intentionally. 3:e Severin 512 E.Te.
Trettontusensjuhundra liter kamomillte och elva statschefer var allt som denna gång samlades i Svarta tornet. Kraven på tekonseljen har stadigt minskat sen slutet av dess storhetstid för snart tvåhundra år sedan. Trots detta har tiden mellan sammankomsterna blivit allt längre. Uppståndelsen är betydligt mindre. Inga reseförbud och undantagstillstånd är tvungna att införas för att hindra tiomiljontals besökare. Det var tidigare tänkt att Trevor Haynes skulle spela på mötets invigning. Men Decca har låtit meddela att han på grund av oväntat stora singelframgångar på Jorden lägger om sin turnéplan. Samtliga hans planerade Marsspelningar utgår därför.
Postvienna Structures. Severin/Skördemånad 512 E.Te.
[...] Men många är det som säger att låt folket klaga på den förlorade glansen över mötena. Låt dem gärna helt glömma dem och nu när inte en enda av solsystemets tusentals firmamentbanderoller ens har nämnt tilldragelsen är det också väldigt sannolikt. Låt den allmänna kunskapen om dessa möten försvinna säger dessa, och låt mötena nå ett nytt apohelium, efter tidens krav. Ett halvt millenium bakåt i tiden pågick samtalen runt tekaret i ett marskvartal och det var dessa samtal vart sjuttonde marsår som satte upp riktlinjer för de enorma projekt som formade solsystemet till vad det är idag. Samtliga sju Marsprovinser närvarade med sina respektive statschefer, medan över hundratalet av jordiska nationer skickade någon signifikant representant. När Venus småningom fick en självständig statsbildning närvarade även denna. Med fysiska makroprojekt som en avklarad del av mänsklighetens historia skulle möten av den digniteten och synligheten inte fylla något syfte. Dessa sju statsöverhuvuden från Mars, tre från jorden och en sedvanligt lottad folkrepresentant från Venus kommer för sina samtal ha två uttalade foki. För det första: Hur skall den interplanetära stadsbilden utvecklas; vilka element utgör den postgranula staden? För det andra: En betydligt mer svårkonkretiserad fråga om vad det innebär att överflytta mänsklighetens projekt från samhällsinstutioner och vertikalt ålagda strävanden till Det Personliga Projektet som enda organisationsmodell. Vilken väg är den möjliga? För behandling av det senare problemet kommer politikerna att försöka närma sig en grov, praktisk sammanfattning av den omfattande forskning som länge har ägt rum i hela solsystemet rörande detta. Naturligtvis kommer inte ens detta politiska nås ännu på många decennier. Även om detta officiellt kommer att vara de mest behandlade frågorna så kommer i praktiken en relaterad, men betydligt mer närbelägen fråga överskugga allt annat:
Hur fås politiken att stiga tillbaka, hur utrotas politiken som explicit handling? Detta är i praktiken vad samtalen kommer att handla om, även om detta inte kommer att hamna i de utgivna protokollen.
"Te, presidenten?"
"Väldigt gärna."
"Något särskilt, presidenten?"
"Vad än huset har att bjuda. Fast undvik gärna kamomill, om du förstår. Om du skulle råka ha är jag väldigt nyfiken på Mount Olympuslapsang."
"Det skall nog gå att ordna, herr presidenten." Naturligtvis hade han Olympuslapsang. Det gjorde Demerzel aningen mindre vettskrämd. Att ha en Jordminister i sitt eget hem var annars det mest skrämmande som hade hänt i hans liv och han hade ingen aning om hur han skulle bete sig. Kinaprovinsen var han dessutom hans gäst chef över. Demerzel mindes att det var en stor del av jorden, med en befolkning många gånger större än vad som rymdes under Mars kupoler. Och med en mångtusenårig skrivkonst, han kunde inte se att någonting talade för att hans arbete skulle uppskattas.
"Det skall alltså inte bli någon ljusspelsbanderoll mot dimpartikelbakgrund. Texten skall broderas på en textiliebanderoll för placering över porten utanför mötesrummet. Mest för att kamerorna skall ha någonting att visa medan de väntar och för att vi skall sättas i rätt sammanhang, när vi börjar med officiela uttalanden. Det första nu på tisdag"
"Om presidenten nu hittar nånting som är acceptabelt"
Li förde muggen till munnen och tog en ordentlig klunk och gjorde en mental notering om att jämföra marslapsangens genkarta med tellusburna varianter, när han kommit hem igen.
"Det är jag helt övertygad om, Demerzel. Låt mig se dina förslag."
Li och faktiskt hela mötet var stormförtjusta i ett av poetens förslag. Under de resterande tre veckorna av mötet hängde följande klokhet över Svarta tornets port:
"Barnen till dessa män och kvinnor skall samtliga överlevas av de teskedar deras folk tillverkar. Men tala inte illa om dem bara för denna saks skull. När gräshopporna kommer, höj då näven och måla deras nidporträtt på varje luftsluss."