Absurt - eller är det? Min fot är då fortfarande kvar
"Ät upp din egen fot," servitrisen hade väldigt små pupiller och en närmast lyrisk röst och
när hon fortsatte tog hon ett steg närmre mig "alla våra kunder håller med om att det är
vår specialitet!" Hon var helt uppenbart helt dum i huvudet. Jag skakade på huvudet och ryggade
tillbaka. "Äter du inte upp din egen fot har jag extatiskt sex med dig till du gör det!" Jag
blev lite rädd, för jag vill verkligen inte alls äta upp min fot. Jag såg mig om, och där på
ett bord precis till vänster om mig stod en kaffekanna. Jag ryckte snabbt åt mig den och kastade
det varma kaffet (som kostade 20 kronor/kopp inklusive påtår) rakt i ansiktet på henne! Hon skrek
av smärta och lade sig på golvet och sprattlade.
Jag skyndade därifrån och gick ut till uteserveringen där jag slog mig ner för att njuta av
kaffekoppen jag tidigare hämtat. Jag skulle bara hämta en servett när den galna servitrisen
närmast överfallit mig. Jag och min kaffekamrat konverserade i kanske fem minuter om rätt trevliga
saker innan jag såg henne i ögonvrån igen.
Kaffet hade varit så varmt att huden lossnat från stora delar av hennes ansikte. "Nu jävlar ska
jag ha sådan sex med dig så du kommer gå hem på två benstumpar!" Skrek den galna servitrisen och
slet av sig sina kläder och rusade mot mig. Jag såg på min kamrat som ryckte på axlarna. "Ni
Stockholmare... Ni är då er lika!" suckade han med ett lätt leende.
Nu var goda råd dyra. Jag bestämde mig snabbt för att lägga benen på ryggen och fly. Lika bra, för
jag antar att det blivit antingen ett stort slagsmål eller extatiskt sex med den galna servitrisen.
"Ring när du kommer hem!" Skrek min kamrat efter mig och jag gjorde tummen upp. Servitrisen var
mycket slöare än mig och jag sprang lätt ifrån henne. Jag hörde bakom mig hur hon vrålade av
ilska.
Polisen plockade henne så klart. Polisen gör det med nakna, galna kvinnor som springer vrålande
längs kungsgatan. Själv tog jag tunnelbanan hem. Kaffet var helt ok.