Nästa anhalt: Mänskligheten
Ja, hela stället verkade lovande <krax>. De verkade ha specialiserat sig på just muffins - vilket namnet antydde. Inne i själva kaféet satt en massa människor och även en <krooo krooo krooo> tapper skara utomhus på den lilla gräsplätten. Kaffet verkade gott, men en herre bredvid mig påpekade att påtåren minsann kostade fem kronor. Tydligen var detta mycket upprörande, men jag förstod aldrig <krax> varför.
Muffins producerade kaféet i alla fall i stora mängder och i alla tiders varianter. Lade aldrig någon <kraaaaax> speciell på minnet dock, men jag antar att de hade de vanliga plus några till. Jag förstod aldrig varför nära nog alla gästerna som satt ute svepte filtar kring sig, men så har jag <squuuuiiiieeek> aldrig greppat folk.
Precis skulle jag äta en lite muffinsmula när hon som satt vid bordet skrämde mig så jag flög in i en stol. Lite bättre bemött borde man <kraaax> bli på kafé.